Inom SFV tillhör BRAVO! utbildningssektorn, som Niklas Wahlström är ansvarig för. I sitt välkomsttal berättar han om varför SFV valt att satsa på ett skolnätverk som arbetar med konstämnena i skolan.
– I den nyaste strategin ligger fokus på lärande och utbildning, och på samarbete mellan olika instanser. Vidare slog man fast att vi ska öka kunnandet bland lärarna att undervisa musik, bildkonst, öka integreringen av konstämnena i andra ämnen och öka kreativitet som ett sätt att lära i skolan. Vidare vill vi främja jämlikhet i utbildningen och öka väl-
befinnandet bland elever och lärare.BRAVO! är ett demokratiskt koncept som stödjer allt detta.
– Det breddar möjligheterna för alla att lyckas i skolan och visar att människan kan ha olika intelligenser, ingen viktigare än den andra.
BRAVO! samarbetar med 68 medlems-
skolor som geografiskt fördelas över hela Svenskfinland. Tanken med ett nätverk av detta slag är att delta och dela: alla får någonting med sig från nätverket eftersom alla bidrar.
– Tanken är inte bara att sprida material och idéer som redan finns. När kreativiteten sätts i gång föds nytt. I första hand vill vi väcka intresset för konst och musik bland barn och unga, men nätverksarbete har också många andra effekter.
– För oss på SFV är nätverksarbete ett sätt att komma närmare fältet och våra egna rötter, säger Niklas.
En titt i materialbanken
Marina Lindholm är koordinator för BRAVO! och ger under kickoffen framåtblickar på året som kommer: det blir arkitekturverkstad, musik- och bildkonstkaféer, diskussioner om skolkörer. Det kommer att komma idéer om hur man kan återskapa kända konstverk och mycket, mycket mer.
– All information om online-träffarna finns på webbplatsen, påminner hon.
Forskningen visar att konstämnena har en positiv inverkan på inlärning och välmående. Det är en av orsakerna till att SFV satsar på det nya skolnätverket BRAVO! som hade sin kickoff i början av september. Till en början arbetar nätverket med musik och bildkonst i årskurserna 1–6.
Det finns mycket som man som klasslärare kan göra som integrerar konstämnena i andra skolämnen. Marina ger praktiska exempel på övningar som kombinerar just bild och musik.
– Framställ musik, visa två bilder åt eleverna och be dem välja. Till vilken bild passar musiken bättre? Det finns inte rätt och fel i hur man lyssnar. När en elev hör någonting i en bild som ingen av de andra eleverna hör kan du som lärare gå med i det ena barnets tolkning. För tänk vad tråkigt om vi alla skulle lyssna på samma sätt, och på samma musik! Så om barnet hör buller i en harmonisk bild med en äng på kan du säga: ja tänk, att jag inte har tänkt på det, ängen kan ju surra av humlor.
Musik och språkutveckling verkar ha samband
Tanja Linnavalli är universitetslektor och hjärnforskare vid Helsingfors universitet. Hon har forskat i konstämnenas inverkan på barns inlärning.
– På gruppnivå tycks barn som har gjort aktiviteter till musik ha bättre språk-
utveckling. Vad sambandet är vet man inte exakt. När det gäller ordförrådet kan det vara att barn har haft hjälp av att sjunga orden, då barnen förstår ordens djupare betydelse.
– Tal är också akustiskt: när man lyssnar på musik och försöker upprepa toner är det en övning i frekvenser, någonting som tal också är, i princip!
Det finns många positiva forskningsresultat när det gäller musikens inverkan på barnens inlärningsförmåga. I tester där barn har lyssnat på Mozart och testgrupperna har lyssnat på tystnad presterar de musiklyssnande barnen bättre i visuospatiala intelligenstest.
Detta beror inte på att man har lyssnat just till Mozarts musik utan det att man lyssnat på upplyftande och positiv musik som höjer vakenheten och sinnesstämningen. Dopaminutsöndringen gör att man har lättare att fokusera och därmed prestera bättre.
– Hur brukar ni lärare använda dessa idéer i skolan? frågar hon.
– Inför morgonsamlingen! Vi spelar lugn musik när barnen kommer in, och de hålls lugna, säger en av lärarna.
Nöjd med dag ett
Åsa Hermansson arbetar som klasslärare i åk 2 och timlärare i åk 1–3 i Malms skola, respektive Sunnanbergs skola i Pargas.
– Jag tände direkt när jag såg reklam för BRAVO! Det är inte bara det att det skulle vara roligt att göra mera musik, utan det finns så många viktiga aspekter gällande konstnämnena.
– Under de senaste tio åren har läroplanen och elevmaterialet ändrat, liksom uppbyggnaden av våra scheman, vilket styr mycket. Men det finns mycket att hämta i kopplingen mellan musik och de andra ämnena i nybörjarundervisningen.
Bildkonst kan vara rörelse
På fredagen ligger fokus på bildkonst och Petra Bergström, som arbetar som ämneslärare i bildkonst på Åshöjdens grundskola, driver i gång dagen med en annorlunda morgongymnastik. Deltagarna har fått några tuschpennor var, liksom ett pappersblock, och rör sig i ring i den stora G18-festsalen.
– Rita av ert arbetspar med blocket mot bröstet. Femton sekunder kvar! … Byt tuschpenna. Håll nu blocket under hakan och rita på samma bild!
Ställningarna och instruktionerna ändrar. Resultatet på pappret blir färggranna teckningar med multipla konturlinjer; enligt deltagarna någonting helt nytt – på ett nytt sätt.
Teaterpedagogen Nina Dahl-Tallgren arbetar med scenkonst med både pedagoger och med elever i alla åldrar. Hon talar om de estetiska lärprocesserna i klassrummet och vill inspirera till att implementera konsten som en naturlig del av skolans undervisning.
Alla barn har rätt att växa i rollen som utövare, mottagare och skapare av estetiska uttryck, säger hon.
– Konstundervisning stärker barns och ungas självkänsla, välmående, empati, identitet och kreativitet.
Så här vacker kan en helt vanlig flaska bli när man låter kreativiteten ta över. Alexandra Alholm (t.v.) från Zacharias Topeliusskolan. Emilia Hytönen är verksamhetsledare för Klanglådan, en av BRAVO!s många samarbetsparter. Poco är med på jobbet.
Sisu är mätbart
Hannah Kaihovirta berättar om en färsk OECD-undersökning som mäter sisu. Även om undersökningen inte i sig är jämförande kan man avläsa att finländska barn och unga uppvisar sämst resultat.
– Sisu har en stor inverkan på ung-
domars skolmotivation: förmåga att hantera förändring, förmåga att klara av att misslyckas och börja om, och förmåga att vara med och skapa en trygg gemen-
skap för alla.
Ordet sisu är bekant för finländare. Internationellt talar man om samma fenomen med orden resiliens och handlingskraft.
– Detta har jag tänkt mycket på i samband med mitt arbete. Vi har tre huvud-
teman på lärarutbildningen vid Helsingfors universitet: mångfald, flerspråkighet och social rättvisa. Alla ska ha möjlighet att uppleva den sociala rättvisan – sisun och modet.
– Gör man det i en trygg skolmiljö inom konstämnen kan man låna från fiktionen och använda fantasin, och därigenom pröva på hur det är att ha mod och sisu. Det är centralt i mitt arbete.
– Och BRAVO! är italienska och betyder just mod. I två dagar har vi fått upp-
leva styrkan av sisu. Det handlar ju om att våga börja om när man misslyckas, att våga stå upp för andra och därmed skapa en trygg värld för andra, och att ha målbilder.
Modellera och samtidskonst
På eftermiddagen kombinerar deltagarna modellera med olika föremål som de hittar i väskan eller i SFV-huset G18: hår-
borstar och koppar, SFV-pennor och hörlurar, BRAVO!-kola och vattenflaskor.
– Det här ligger väldigt nära samtidskonsttanken: konsten får interagera med omgivningen, säger Hannah.
Resultatet är en bred flora med konstverk, födda på nolltid, av nästan ingenting.
– Det krävs en jätteliten bit av modelleran och med den kunde man göra så oerhört mycket, säger en av lärarna.
En av lärarna delar med sig av sitt ekologiska tips: använd billig och lättanvänd trolldeg i klassrummet, gärna med lite matolja i.
Inte bara för ämneslärare
Kent Eriksson kommer från Föglö grundskola på Åland. Han undervisar i musik och har deltagit båda dagarna.
– Det är alltid viktigt att få ta del av konst- och färdighetsämnenas betydelse för människor i allmänhet, och barn i synnerhet. Jag far hem med många praktiska idéer på hur vi i skolan kan utveckla dessa ämnen – även dem som inte är mina egna.
– Man brukar säga att alla lärare är modersmålslärare, men jag vill påstå att alla lärare också kan och bör undervisa i konst- och färdighetsämnen.